Supply Chain Del 2: Lagerstyrning och klassificering

Det här blogginlägget är den andra delen i vår miniserie på ämnet Supply Chain Management. I den första delen introducerade vi begreppet lagerstyrning och beskrev kortfattat vad det innebär.

I denna andra del ska vi titta närmare på analys och klassificering av artiklar och se hur man med hjälp av dessa kan effektivisera arbetet med sitt sortiment.

Identifiera och fokusera på de viktiga artiklarna

En rimlig första fråga att ställa sig är varför man ska klassificera överhuvudtaget? Svaret på frågan är att man med hjälp av en klassificering kan identifiera de viktiga artiklarna och ge dem extra fokus och rätt styrning. Den naturliga följdfrågan blir då – vilka är egentligen våra viktiga artiklar? Här blir svaret ett ”det beror på”. Det beror på vad som är viktigt för dig, är det lagervärde, täckningsbidrag försäljningsvolym eller kanske något helt annat?

Det första steget i analysen blir alltså att definiera vad det är man vill klassificera utifrån. Ska klassningen ligga till grund för att minska lagervärde så är exempelvis volymvärde (försäljning x värde) en bra måttstock. Vill man istället fokusera på intäkter så är täckningsbidrag ett bättre mått.

ABC – i en eller flera dimensioner

När vi bestämt oss för vad det är vi ska basera klassificeringen på så blir nästa steg att sätta upp ramarna för själva indelningen i de olika klasserna, och det är här vår ABC kommer in i bilden.

Låt oss använda en klassificering utifrån volymvärde som exempel för hur en indelning hade kunnat se ut. I kategori A vill vi ha de artiklar som har ett högt volymvärde, och eftersom 80/20-regeln förvånansvärt ofta stämmer rätt bra överens med verkligheten så kan det vara en bra utgångspunkt. Alltså säger vi att de artiklar som utgör de översta 80 procenten av vårt totala volymvärde hamnar i klass A. I klass B kan vi sedan lägga artiklarna som står för 81-95 procent och till sist i klass C de som utgör de sista 5 procenten av det totala volymvärdet.

Supply Chain Warehouse 3 Kopia
Flerdimensionell ABC. Exempel på klassning utifrån volymvärde (ABC) och försäljningsfrekvens (1-4).

En ABC-klassning utifrån en parameter, i vårt fall volymvärde, kallas för en endimensionellklassificering. Ofta vill man även kunna identifiera ytterligare någon egenskap hos en artikel – och då går det givetvis utmärkt att lägga till även den i klassificeringen. Man får då enflerdimensionell klassificering. I exemplet ovan har vi lagt till frekvens som den andra dimensionen, d.v.s. hur ofta en viss artikel säljs, och graderat den på en skala från 1 till 4. Detta innebär exempelvis att en artikel i klass A1 har ett högt volymvärde och säljs ofta, medan en i klass C4 har ett lågt volymvärde och i princip aldrig säljs. Med hjälp av en ytterligare dimension får vi alltså en mer nyanserad bild av vårt sortiment

Klassificeringen som underlag vid strategiskt
och operativt arbete

Så – då har vi en snygg matris med alla våra artiklar klassificerade efter volymvärde och försäljningsfrekvens, vad gör vi nu? Här kommer vi till en bra poäng, att bara ha plottat ut våra artiklar i en matris har i sig själv ett begränsat värde, det är först när vi kopplar konkreta åtgärder till de olika klasserna som vår klassificering ”kommer till liv”. Så, återigen – vad gör vi nu, vilka konkreta åtgärder finns det? Nedan ges några exempel:

En första och tydlig åtgärd är att fördela arbetstid, våra högklassade artiklar ska få ta mer tid i anspråk än våra lågklassade. För att återkoppla till 80/20 regeln så visar det sig ofta att i klass A hamnar cirka 20 % av artiklarna, vilket alltså innebär att det är en liten del av de totala sortimentet som står för den största delen av värdet. Att då ge dessa artiklar extra fokus förefaller rätt självklart. Den ”extra” arbetstiden kan exempelvis utnyttjas till att stärka leverantörsrelationer, sänka inköpspriser och förbättra leveranssäkerheten – här finns mycket potential och även till synes små förbättringar kan ge stora effekter.

I andra änden av spektrumet, i klass C, hittar vi ofta ett stort antal artiklar med liten eller till och med mycket liten försäljning. Här kan man ställa sig frågan om dessa överhuvudtaget skall finns med i sortimentet? I det här fallet kan alltså vår klassning utgöra ett underlag för beslut om vilka produkter vi tar till marknaden, eller snarare tar bort från marknaden.

Man kan även koppla olika styrningsmetoder och parametrar till de olika klasserna, vi ska återkomma till dem mer i detalj i senare inlägg men exempelvis kan man välja olika metoder för återanskaffning för de olika klasserna. För artiklar som säljs frekvent skulle man kunna sätta upp ett automatiskt beställningspunktssystem som ger förslag på inköp när lagersaldot når en given nivå medan man för lågfrekventa artiklar har som policy att inte beställa hem förrän man har faktiska kundorder.

Man kan även koppla klassificeringen till styrning och kontrollen av lagervärden, exempelvis genom att tilldela varje klass en viss servicegrad. Genom att ge våra storsäljare en hög servicegrad så minimerar vi risken för att få brist. För våra artiklar med låg försäljning sätter vi å andra sidan en låg servicegrad för att undvika långa liggtider och inkurans.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en ABC-klassning kan göras utifrån egentligen vilken egenskap eller dimension som helst, men där volymvärde, täckningsbidrag och försäljningsfrekvens är vanligt förekommande. Valet beror helt på i vilket syfte man vill använda klassificeringen. Klassificeringen kan sedan användas för att differentiera hanteringen av de olika artiklarna, exempelvis genom att anpassa återanskaffningsmetoderna och sätta unika styrparametrar.

Till sist – en ABC-klassning är ett enkelt, kraftfullt och intuitivt verktyg för att jobba med sitt sortiment och är en utmärkt utgångspunkt för en effektiv lagerstyrning.

På återseende!

Lösningar med Bison